Är klimatrörelsen demokratisk?

 

Fridays for future, Klimatklubben Sverige, Greenpeace och Extinction Rebellion är alla i grunden fenomen på sociala medier. De är internationella aktivistorganisationer och gör stora insatser för att lyfta klimatfrågan och engagerar tusentals människor. Mycket av dagens politiska debatt skulle inte förekomma utan dessa rörelser på nätet och på gatan. Framförallt skulle det inte hända något alls om partierna var de enda som hanterade klimatfrågan.

Det är en märklig ordning i demokratin att så få unga och aktiva engagerar sig i partier. Demokratin bygger på partier. Utan partier dör demokratin. Det är där besluten fattas. Varför försöker så få människor förändra genom de politiska partierna? Inte ens miljöpartiet har en aktivistorganisation värd namnet.

Klimatrörelsen är ett barn av vår tid och jag stöttar den med själ och hjärta, men är den demokratisk? De här rörelserna finns bara på nätet. I bästa fall har de en förklaring vad de står för och vilka mål de har, men vilka som skrivit målen, står bakom och tar ansvar framgår inte. Det finns inga medlemmar och medlemsavgifter, inga valda representanter och ingen möjlighet vad jag  kan se att påverka annat än i stunden. Ekonomisk redovisning saknas. Å andra sidan kan individen agera fritt i rörelsens namn. För det mesta går det bra.

Själv är jag ett barn av en annan internationell rörelse, 1970-talets solidaritetsrörelse med olika folk som ville ha frihet från stormakterna. I den kampen tog vi direkt över den demokratiska organisation som folkrörelserna i Sverige arbetat sig fram till. Vi demonstrerade och agerade lika kraftfullt, men vi diskuterade först på möten med utskickad dagordning och röstade om förslag som alla hade läst i förväg. Vi skrev protokoll så att även den som inte kunde komma på mötet skulle veta vad som gällde. En kassör ansvarade för pengarna och revisorer kollade så allt sköttes korrekt. Alla skulle ha samma möjlighet att påverka och vi kunde byta ut ledningen. Samtidigt visste alla vad som gällde och talade med en mun utåt.

Klimatklubben Eskilstuna är en sådan förening, men det är inte lätt. Folk är inte aktiva på samma sätt idag och en förening behöver medlemmar som gör ett handtag, det vet varje idrottsförening. Individer vill inte inordna sig utan ställa upp i stunden och driva sin hjärtefråga, begripligt, men inte effektivt med en spretande organisation som gör lite här och lite där. Medierna blir en viktig faktor för framgång.

Internet finns och är på många sätt anledningen till att vi har en kraft mot klimatförstörare och klimatförnekare för förändring och en ny hållbar värld, men det är skört. Jag har inga svar, men jag tror både partierna och klimatrörelsen måste tänka efter hur aktivism ska organiseras för att bli hållbar.

Anna