Vart har atomsoporna tagit vägen i debatten?

 Som över en natt kan halva Sveriges befolkning tänka sig ett litet trivsamt kärnkraftverk i kvarteret. Eller i alla fall verkar det så. En majoritet röstade för partier som vill bygga ut små eller stora kärnkraftverk, eller atomkraftverk som det hette för 40 år sedan. Låter lite behagligare kanske. Men vart tog atomsoporna vägen i debatten?

Atomkraften är en gammal teknik som uppfanns på 1930- och 40-talet med ett enda syfte, att döda och förstöra. Det lyckades man bra med. Hiroshima och Nagasaki är för evigt inetsade i minnet för oss som är gamla nog, men inte för en yngre generation verkar det som.

Efter kriget tänkte man att den enorma energi som kan lösgöras när en atom sprängs sönder borde gå att använda till något annat. Det avgörande misstaget var att ingen bekymrade sig om att forska fram hur man stänger av kraften. Atomkraften presenterades som mänsklighetens lösning på energiproblemen. Tvärtom vill jag påstå. Atomkraften är det absoluta bottenläget för mänsklig skaparkraft - det är en dödskraft som är värre än hur vi låter fossila bränslen långsamt ändra jordens klimat.

Runt om på jorden växer atomsoptipparna. Det är inte vilka tippar som helst. I 100 000 år är kärnavfallet livsfarligt för allt liv på jorden. I Oskarshamn ligger Sveriges atomsopor mellanlagrade och kräver ständig vattenkylning. Om pumparna skulle stanna av krig, sabotage, teknikfel, misstag eller glömska får vi en härdsmälta som hotar norra Europa.

Vi har alla länder som har atomvapen och som måste lagra gamla uttjänta bomber. Det är USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike, Kina, Indien, Pakistan, Nordkorea och Israel. Inte världens mest fredliga nationer. Utöver det en mängd länder som dagligen producerar ny kärnavfall som ligger utspritt över hela jordklotet. Ny kärnkraft betyder mer radioaktivt avfall.

Ja, Sverige tog i höstas beslut om att bygga ett slutförvar i berggrunden. Det kommer att ta årtionden och det finns många kloka vetenskapsmän som inte tror på att det är tillräckligt säkert. Finland har också påbörjat en process, men det är också de två enda länder som ens försöker. Risken att det ska misslyckas är outtömlig. 

Sveriges folk har faktiskt sagt sitt, även om alla verkar ha glömt det. Inför atomkraftsomröstningen sa en överväldigande majoritet svenskar att vi ska använda den kärnkraft vi har, men inte mer. Inför omröstningen sa alla forskare på ja-sidan att det var i princip omöjligt med en härdsmälta. Sen kom Tjernobyl och Fukushima. I Tjernobyl är en yta motsvarande Närke fortfarande förbjudet område. I en sarkofag är 16 ton högaktivt uran och plutonium inkapslat. Den lösningen håller kanske i 100 år...  

Nej och åter nej! atomkraft är inte lösningen. 

Anna J.